Blogg

I dag blev vi Ddosade (It attack)

Vi läste för någon vecka sedan om en omfattande It attack över världen där man stängde ner
webbsidor och utpressade företag på pengar för att få igång sidorna igen.
Detta kallas för en ransom-warekampanj.
I dag drabbades Kurragömmas sida av en Ddos attack.
ddos
Så här såg vår webbsida ut från och till under torsdagen.
Ddos står för ”distributed denial of service”. Det står för att attacken är spridd på många
datorer under angriparens kontroll. Angriparen blockerar systemet så att den stänger ner.
Vi har ingen aning om varför vi drabbats. Det kan göras i protest eller i utpressningssyfte.
Inget av dessa känns relevant för vår verksamhet.
Ja vi lever nu i ett sårbart samhälle där vi är beroende av vårt nätverk på olika sätt.
Vårt militära försvar i Sverige jobbar med mycket mer än ubåtsjakter nu för tiden.
Nätet är både en plats att attackera men också ett vapen där man från olika länder sprider lögner
genom sociala medier för att vrida och påverka människors åsikter som i sin tur gynnar dessa länder.
För er som vill veta mer om detta har jag bifogat text från en bra artikel i Dagens Nyheter.
Är detta något ni oroar er för?

Kram
Anna

Ur Dagens Nyheter:
Många inblandade

Förkortningen ddos står för ”distributed denial of service”, där ”distributed ” står för att attacken är distribuerad, eller spridd, på många datorer under angriparens kontroll. Attacker som inte har detta upplägg kallas dos-attacker.

Kan ge fängelse

Sedan år 2007 räknas ddos-attacker som dataintrång, trots att de inte innebär att angriparen tar sig in i offrets it-system utan bara blockerar det. Dataintrång kan ge upp till två års fängelse. Om brottet anses grovt kan det de upp till sex års fängelse.

Så kallade ddos-attacker som överbelastar webbplatser hör till de vanligaste typerna av nätattacker. Samtidigt är de svåra att sätta stopp för. Så här kan en attack gå till:

1. Angriparen behöver datorer till sitt förfogande, så många och så kraftfulla som möjligt. Ofta används vanliga privatpersoners datorer sedan de har infekterats med trojaner eller andra virusliknande program. Datorer med kraftig uppkoppling är extra effektiva eftersom de kan skicka mer information. Ett nätverk av sådana kapade datorer kallas botnät.

Man kan luras att tro att alla med tillgång till botnät är tekniskt skickliga hackare, men så behöver det inte vara. Man har länge kunnat hyra tillgång till andras botnät, som vilken kommersiell tjänst som helst.

2. På en given signal aktiveras botnätet. De kapade datorerna riktas mot servern som ska sänkas och börjar peppra den med information. Ju större botnät desto kraftigare attack, men de skickliga har också knep för att den skickade datan ska ge så stor effekt som möjligt.

3. Den utsatta servern får nu svårt att hantera allt som skickas. Först blir den långsammare för att sedan – om angreppet lyckas – sluta fungera helt. Problemet är att separera skräptrafiken från resten. Man vill blockera de fjärrstyrda datorerna men släppa fram riktiga besökare, vilket är komplicerat.

4. I arbetet med att avstyra en ddos-attack kan många parter vara inblandade. Förutom den angripna sajten kan serverdriftföretag och internetoperatörer spela en viktig roll.

5. Angriparna kan ha många syften med en ddos-attack: Det kan handla om utpressning, då kriminella hotar att upprepa attacken om inte pengar betalas ut. Överbelastningen kan vara en slags politisk manifestation där aktivister slår mot sina motståndare.

Källa: Dagens Nyheter